Isfahan (eller Esfahan) är en stad vi båda fattat tycke för. Inte för att vi riktigt kan sätta fingret på varför, men den känns kanske mysigare än Tehran och definitivt mer inbjudande än Kashan var, åtminstone utåt sett.
I kanske 28 graders värme har vi gjort stan. Vi började med lite shopping i Qeysarie Bazaar – en mycket trevligare bazaar än den i både Tehran och Kashan. Vi köpte scarves (det får man inte för många av här) och lite presenter hem till nära och kära. Dessutom fick vi några presenter med oss härifrån också, av både Shaho och Elena. Elena är, håll i er nu, Vickans brors frus kusin (puh!) som bor här, som vi träffade kvällen innan då Vickans brors frus mamma (puh!) bjöd oss och några vänner på middag när vi ankom sent från Kashan.
Efter shoppingen gick vi in och tittade i det 48 meter höga Ali Qapu-palatset. Palatset ligger på den västra sidan av det UNESCO-listade Nash-e Jahan-torget, vilket var världens största torg före byggnationen av Himmelska Fridens torg i Peking.
Vi besökte även Shahmoskén, eller Imammoskén som den benämns efter revolutionen 1979, på torgets södra ände. Den här moskén anses vara en av de vackraste moskéerna i världen och är även den registrerad som ett UNESCO världsarv.
Allahverdi Khans bro blev sedan vårt sista besök för dagen, innan middag på Shandiz Restaurant som låg uppe i sluttningen på ett berg. Dagens kebab (det blir väldigt mycket kebab till middag här..) intogs med andra ord med vacker utsikt över ett kvällsupplyst Isfahan.
In English:
We have both come to like Isfahan. We are not quite sure why, but maybe it feels cozier than Tehran and definitely more inviting than Kashan, at least from what the eye first could see.
In maybe 28 degrees we have been around town together with Elena. Elena is, watch it now, Vickan’s brother’s wife’s cousin (puh!) who lives in Isfahan, and who offered us to be our guide. We met here when Vickan’s brother’s wife’s mom (puh!) took us for dinner when we arrived in Isfahan the night before. Elena can barely speak any English but since we have Shaho, who can interpret both ways, the day turned out great.
We started with some shopping in Qeysarie Bazaar, where we bought scarves (you cannot have to many of them here..) and some gifts to bring back home. We visited the 48 meters high Ali Qapu Palace which lays on the UNESCO listed Nash-e Jahan Square, which was the biggest square in the world until Tiananmen Square was built in Beijing. We also visited the Shah Mosque, or the Imam Mosque as it was renamed after the revolution in 1979. This mosque is said to be one of the most beautiful mosques in the world and this too, is registered as an UNESCO World Heritage site.
Our last stop in Isfahan was the Allahverdi Khan Bridge, before we headed for dinner at Shandiz Restaurant. The restaurant is located high on a mountain so our dinner, kebab as usual, was served with stunning views of a night lit Isfahan.