Thailand november 28, 2018

Phuket

Sedan i lördags kväll befinner vi oss i Thailand. Vi bor vid Patong Beach i Phuket, med närhet till både stranden och den (ö)kända Bangla Road som har öppet 24 timmar om dygnet. Visst är här turistigt, på en nivå som kanske inte är det optimala med vad vi gillar, men då vi ju hade riktigt lugna dagar på Koh Rong och Koh Rong Sanloem i Kambodja precis innan, är det rätt kul med lite fart och fläkt en stund.

Vi måste säga att vi är något förvånade över hur lugn och ren stranden är ändå. Vi hade föreställt oss typ ett smärre kaos med turister och bananbåtar, majskolvsförsäljare och akrobater i en salig blandning, men här är faktiskt betydligt luftigare än på till exempel Böda strand en härlig sommardag. För att få tillbaka öns vackra naturstränder har myndigheterna förbjudit att vattensporter, strandkiosker, solstolsuthyrning och annan kommersiell verksamhet tar över stränderna och visst märks det. Här råder även rökförbud, så de miljontals cigarettfimpar man annars får trängas med lyser med sin frånvaro. Såå skönt! Ja alla rökare, detta är en hint :). Vattenkvaliteten går inte att jämföra med våra tidigare bad men så är det å andra sidan betydligt mer folk i rörelse här hela tiden. Varmt och skönt och härlig sandbotten är det i alla fall.

Vi har ärligt talat inte gjort särskilt mycket här utan mest tagit det lugnt. Strandhäng på förmiddagen, poolhäng på eftermiddagen och sedan ut i vimlet på kvällen. EN riktig utgång har det blivit åtminstone. Igår hyrde vi dock moppe och begav oss söderut på Phuket. Vi besökte bland annat Karon Beach, Windmill Viewpoint och Phuket City. Det blev en ganska dyr tur då vi åkte på böter på 500 Baht (cirka 138 SEK) för att vi inte kunde visa upp något internationellt körkort. Vi var definitivt inte de enda! Haha, kön ringlade sig lång för att betala böterna! Den thailändska polisen har blivit betydligt mer aktiv med sina poliskontroller och det råder till exempel hjälmtvång (till skillnad från i många andra asiatiska länder). Hur bra som helst ju! Olyckor i trafiken är jättevanliga här och ser man till att få alla turister att följa de mest basic trafikreglerna lär man säkert kunna förbättra den statistiken.

In English: Since Saturday evening we are in Thailand. We are staying at Patong Beach in Phuket, close to the notorious Bangla Road which is open 24 hours. Sure, here is very touristy, at a level that is not the best of what we like, but since we had not so touristy days at Koh Rong and Koh Rong Sanloem in Cambodia prior to this, it is fun with something different for a while.

We must admit that we are somewhat surprised at how calm and clean the beach is, despite all. We had imagined a kind of chaos with tourists, banana boats, corn sellers and acrobats in a blissful mix but here is actually significantly airier than on for example Böda Beach a beautiful Summer day. In order to get back the island´s beautiful natural beaches, the authorities have banned water sports, beach kiosks, beach chairs sellers and other commercial activities from taking over the beaches and that is noticeable. There is also a ban on smoking so the millions of cigarettes that you otherwise have to endure, are absent. Soo nice! Yes, all smokers, this is a hint :). The water quality can not be compared to our previous baths, but on the other hand there are significantly more people in motion here. In any case, the water is warm and nice and the bottom is all sand. 

We honestly have not done much while being here, only relaxed. We have been hanging by the beach in the mornings, by the pool in the afternoons and then have had dinner and a few drinks in the evenings. We have been clubbing once at least. Yesterday we rented a motorbike though, and headed south on Phuket. We visited for example Karon Beach, Windmill View Point and Phuket City. It became a pretty expensive trip because we were fined 500 Baht (approximately 138 SEK) for not having an international driver’s license. We were definitely not the only ones! Haha, the queue was long to pay the fine! The Thai police have become a lot more active with their traffic controls and, for example, by law one has to wear a helmet (unlike in many other Asian countries). So good though! Traffic accidents are very common here and if they make sure all tourists follow the most basic traffic rules, they will probably be able to improve the statistics. 

Cambodia november 23, 2018

Islands of Cambodia

Efter våra tunga dagar i Phnom Penh (och väldigt många besök i städer nu ett tag..) har vi senaste veckan istället unnat oss kritvita stränder, klarblått hav, färgglada drinkar och sol i massor. Koh Rong och Koh Rong Sanloem – vilka fantastiska öar utanför Kambodjas kust! 

Vi började med att åka buss från Phnom Penh till hamnstaden Sihanoukville, en resa som skulle ta cirka fyra timmar. Det här med att passa tider är dock inte riktigt deras grej i den här delen av världen (sorry om någon tar illa upp men så är det faktiskt), så fem och en halv timme tog det istället. Förseningen gjorde så att vi nästan missade vår speed boat över till Koh Rong, som vi tyckte att vi bokat med god marginal, men hann precis med som tur var! Spenderade några dagar på Long Set Beach där innan vi tog en slow boat över till grannön Koh Rong Sanloem, till stranden Saracen, där vi befinner oss just nu.

Vilka fantastiska öar som sagt! Rena, lugna, solvarma och ännu inte överexploaterade. Istället för stora hotellkomplex finns här till exempel flera boenden med tält och även om vi bott på resorts, smälter dessa fint in i omgivningarna. Det är tydligt att det städas på stränderna då bara vissa partier är skräpiga. När inte mängden plast och annat blir övermäktig inspireras även turisterna, och vi är många som passat på att ta med något skräp upp ur vattnet efter ett dopp. Där stränderna inte breder ut sig växer frodig, orörd djungel. Här ska tydligen finnas flera olika sorters giftiga ormar, men tyvärr har vi inte sett någon. En lång mask är väl det närmaste vi kommit :). 

In English: After our heavy days in Phnom Penh (and a lot of city visits now for a while..), we have spent the last week on beautiful beaches with clear blue waters, drinking colorful cocktails while enjoying the sun. Koh Rong and Koh Rong Sanloem – what amazing islands off Cambodia´s coast!

First we went by bus from Phnom Penh to Sihanoukville, a trip that was supposed to take about four hours. It took five and half hours though and the delay meant that we almost missed our speed boat going to Koh Rong, which we thought we had booked with a good margin. Luckily we made it just in time! We spent a few days there, on Long Set Beach, before we took a slow boat over to the neighboring island Koh Rong Sanloem, to Saracen Beach, where we are at the moment.

These islands are really so amazing! Clean and calm and not yet overexploited. Instead of large hotel complexes there are several hotels offering tents to stay in, and the resorts one finds here blend well into the surroundings. Clearly the beaches are being cleaned because only smaller parts of them are dirty. They are so clean that even tourists get inspired to keep them that way and we are many who bring rubbish out of the water after a dip.

Where the beaches do not spread out, grows lush and untouched jungle. Apparently there are several different types of poisonous snakes here, but unfortunately we have not seen anyone. A long worm is the closest we have got :).

Cambodia november 21, 2018

Pol Pot and Khmer Rouge

Våra dagar i Phnom Penh blev riktigt tunga dagar, då vi fick se och höra om Pol Pot och Röda khmerernas blodiga regim under slutet av 1970-talet. Fy f-n rent ut sagt. Känsliga läsare varnas för kommande text och bilder.

Först besökte vi ett av de många så kallade dödsfält som finns runt om i Kambodja – Choeung Ek utanför Phnom Penh. Här mördades mer än 17.000 människor, genom tortyr då det var för dyrt och högljutt att använda skjutvapen, mellan 1975 – 1979 och placerades i massgravar. Flera av dem hade först fått utstå tortyr i fängelset S-21 Tuol Sleng i centrala Phnom Penh.

Fängelset, som tidigare varit skola, var ett av minst 150 avrättningscentra under Röda khmerernas regim. Hur många som dog just här är oklart men uppskattningsvis mellan 14.000 och 20.000, även kvinnor och små barn. Verksamheten var topphemlig och de som avrättades, bland annat genom hängning, kallades ”fiender av staten”. Endast sju fångar överlevde Tuol Sleng. Sju stycken.

Anledningen: Pol Pot hade en vision att alla kambodjaner skulle bo på landsbygden och att städerna bara bidrog till klasskillnader och pengahets. Att vara välutbildad ansågs vara dåligt. På endast tre dagar lyckades han, tillsammans med Röda khmererna, tömma samtliga städer på människor och omplacera dem runt om i landet. Stadsbor kom så klart inte så lindrigt undan. Med invändningen att det var dags för ytterligare en omplacering, fraktades de i lastbilar till arbetsläger, fängelser eller de redan nämnda dödsfälten för att arbeta sig till döds, torteras till döds eller helt enkelt mördas med detsamma.  

In English: Our days in Phnom Penh were really tough days, because we got to see and hear about Pol Pot´s and the Khmer Rouge´s bloody regime in the late 1970s. We would like to warn sensitive readers of the following text and photos.

First we visited one of many so called Killing Fields in Cambodia – Choeung Ek south of Phnom Penh. Here more than 17.000 people were killed, through torture since bullets were too expensive and too loud to use, between 1975 – 1979 and placed in mass graves. Many of them had already endured torture at S-21 Tuol Sleng prison in central Phnom Penh. 

The prison, which used to be a high school, was one of at least 150 centers of detention and torture during the Khmer Rouge´s regime. How many people who died here are unclear but estimated between 14.000 and 20.000, even women and children. What happened here was top secret and those who were executed, for example through hanging, were called ”enemies of the state”. Only seven prisoners survived Tuol Sleng. Seven.

For what purpose: Pol Pot had a vision that all Cambodians should live on the countryside and that cities only contributed to class differences. Being well educated was considered bad. In just three days he succeeded, together with the Khmer Rouge, in emptying all cities on people and relocate them around the country. People from the cities were told to further relocate but instead they were transported in trucks to labor camps, prisons or the already mentioned killing fields to work themselves to death, being tortured to death or simply murdered at once. 

Vietnam november 17, 2018

Train Street

Vill bara visa er en film och några bilder från coola Train Street i Hanoi. Under dagarna när vi befann oss i Vietnam, för Halongkryssningen och vandringen i Sapa, var vi i Hanoi totalt tre gånger och denna udda gata var en av de platser vi besökte.

Här bor människorna alldeles intill tågspåret, på gatan som nog är max fem meter bred. Tågen susar förbi i relativt hög hastighet ändå men det bekommer inte invånarna, som lugnt och i perfekt tid plockar undan det som behöver plockas undan, tills tåget passerat. 

Självklart har detta blivit en riktig turistmagnet och det fanns gott om caféer att välja bland efter rälsen. Vi slog oss ner på ett vid namn Egg Coffee för att få första parkett, och för att smaka ett sorts kaffe vi hört mycket om – Egg Coffee (äggkaffe). Jäklans va smarrigt! 

In English: We just want to show you a movie and a few photos from Train Street in Hanoi. During our time in Vietnam, for the Halong Bay Cruise and the Sapa Trekking, we were in Hanoi a total of three times and this odd street was one of the places we visited. The street is no more than maybe 5 meters wide but people live right next to the railroad. Trains pass at relatively high speed but it does not seem to bother them at all – live goes on as usual. We sat down at one of the many cafes that you can find here and tried a Vietnamese specialty while we waited for the next train. Egg Coffee, wow so yummy!

Cambodia november 16, 2018

Angkor Wat

Näst på tur för oss att besöka efter Myanmar är Kambodja och landets näst största stad, Siem Reap, är vårt första stopp. Vilken härlig stad! I motsats till de många städer vi besökt på senare tid är denna stad betydligt mer modern. Här finns massor av fina restauranger, caféer, marknader och hotell och allting verkar vara betydligt mer organiserat. Och det är tyst! Inget mer tutande :).

Vår främsta anledning till att vara just här är så klart för att besöka det största religiösa monumentet i världen, tillika Kambodjas huvudsakliga turistmål – Angkor Wat. Under två dagar har vi åkt runt i tuk tuk till Angkor Wat och de närliggande templen och besökt åtminstone 13 stycken i den stekande hettan. För ja, här är ruskigt varmt! Självklart finns Tomb Raider-templet, Ta Prohm, bland de vi besökt (även om vi måste erkänna att ingen av oss ens sett filmen..). 

Vi hade tänkt besöka sjön Tonle Sap också, för att se någon av de flytande byarna där. Efter att ha läst en massa recensioner, resetips och bloggar kände vi oss dock lite missmodiga och bestämde oss för att hoppa över. Tyvärr har turerna till byarna (det finns fyra stycken huvudbyar) hamnat i klorna på människor som definitivt inte ser till byinvånarnas bästa och bedrägerierna är utbredda. Till exempel ombeds turister att köpa ris åt skolbarnen men istället för att riset någonsin hamnar hos barnen säljs samma påse igen till nästa turistgrupp. En kille berättade om att han till och med sett riset överlämnas till skolan, men att påsen sedan återtagits för att säljas på nytt. Dessutom går alla turer, åtminstone de som vi funnit, förbi en krokodilfarm vilket definitivt inte är något vi vill stödja. För att få en relativt autentisk upplevelse av någon av dessa byar och för att vara säker på att pengarna man spenderar faktiskt går till själva byn, behöver man förmodligen ta sig till den by som ligger längst från Siem Reap. Att ta sig dit tar cirka 10 timmar dock, enkel resa..

Som vi skrev i förra inlägget börjar allt flängande fram och tillbaka med många timmar i bussar, tåg, bilar och på flyg att ta ut sin rätt, så när något visar sig vara så långt bort, och vi inte är helt övertygade om att vi vill se det, gör vi hellre något annat. Så idag, när vi egentligen hade tänkt åka på utflykten till Tonle Sap, sitter vi istället på ett café och njuter av gott att äta och dricka, och skriver detta blogginlägg :). Bilden nedan är från en av alla marknader förresten – Psar Chas. Nästan vid varje gathörn finns en marknad med frukt, kläder eller souvenirer. Eller allt på samma gång. Flera av dem är nattmarknader så har man inte shoppat klart under dagen är det bara att fortsätta shoppa under småtimmarna.

In English:Our next country to visit is Cambodia and the second largest city here, Siem Reap, is our first stop. What a great city! In contrast to many of the cities we have visited lately, this city is a lot more modern. Here are so many nice restaurants, cafés, markets and hotels and everything seem to be much more organized. AND it is quiet! No car horns :).

Our main reason for being here is of course to visit one of the largest religious monuments in the world, and Cambodia´s prime attraction for visitors – Angkor Wat. For two days we have been going around with a tuk tuk to Angkor Wat and the other nearby temples and visited at least 13 of them in the pressing heat. Cause yes, it is extremely hot here! Of course the Tomb Raider Temple, Ta Prohm, is one of the 13 (although we must admit that none of us have even seen the movie..). 

We had planned to go to the Tonle Sap Lake as well, to see a floating village. After reading lots of reviews, travel tips and blogs, however, we became a little discouraged and decided not to go. Unfortunately the tours to the villages (there are four main villages on the lake) have fallen into the claws of people who hardly think of the villagers´ best and the scams are wide spread. For example tourists are asked to buy rice for the children in school but instead of actually giving the rice to the children, they sell the same bag again on the next tour. In addition, all tours (that we have seen) go past a crocodile farm, which is definitely not something we want to support. In order to make a tour authentic and make sure the money one spends go to the actual village, one should probably go to the village that is the fartherst away from Siem Reap. To go there it takes almost 10 hours though, one way.. 

As we said in the last post all the long travels by bus, flights, cars, trains etc. has started to take its torn so when something turns out to be that far away, and we are not completely convinced we want to see it, we rather do something else. So for today, when we originally had planned to do the Tonle Sap Tour, we are instead enjoying a green tea frappe and a banana split in one of the cafés here in Siem Reap, writing this post :). The last photo is of one of the many markets here – Psar Chas.

Myanmar november 14, 2018

Hey Mandalay

Så är vi då vid sista stoppet i Myanmar – Mandalay. Staden har tidigare varit landets huvudstad men är idag ”bara” landets ekonomiska och kulturella centrum. Den är Myanmars näst största stad, efter Yangon, och ligger vid Irrawaddyfloden i centrala Myanmar. Till skillnad från Yangon är den här staden betydligt luftigare med större hus inte lika tätt placerade. Den känns även renare och lugnare, även om bilisterna fortfarande tutar på allt och alla. Hela tiden.

Vårt huvud-hitte-på här har varit att se U Bein Bridge i Amarapura, lite utanför Mandalay. Detta är (eller var åtminstone) världens längsta teakbro med sina 1,2 kilometer, och sägs dessutom vara den äldsta. Om vi säger som så här – vi var inte ensamma här. Inte här heller.. Inte så konstigt kanske. Vid solnedgången speglar sig bron jättevackert i vattnet och munkar klädda i orange eller vinrött poserar vant vid bropelarna. De försökte se lite förvånade ut när vi frågade om vi fick ta kort på dem men visst är de vana vid det. De håller till på bron lagom till solnedgången för att få en chans att öva sin engelska med turister. Det är alltid en bra öppning till samtal att först ställa upp på ett foto :). Här skulle man förmodligen behöva se solnedgången två gånger för att få den totala upplevelsen. En uppe från bron, så att man ser alla båtar som befinner sig på vattnet tydligt, och en från en av båtarna, för att få reflektionen av bron i vattnet lite på avstånd. Med bara en dag till hands fick det bli solnedgång från bron (och land) för oss.

Vi hade funderingar på att göra en tågresa här, för att se den hisnande Gokteik Viaduct. Det är en tågresa på cirka 14 timmar, från Mandalay till Hsipaw, där den handgjorda tågbron är höjdpunkten. Nära 700 meter lång ligger den på över 100 meters höjd över marken, och vi kan tänka oss att utsikten är rätt magisk. Efter mycket velande fram och tillbaka bestämde vi oss dock tillslut för att den långa restiden helt enkelt inte var värt det. Alla bloggar och recensioner vi läst har tydligt fastslagit att det är just bron som är värt att se, och med så många timmar för att ta sig dit fick det vara. Dumt kanske men vi förflyttar oss så mycket hela tiden att ibland känner man bara att det räcker för en stund. Vi ska ju ha något att återvända till också!

En av kvällarna tog vi oss hursom till toppen av Mandalay Hill, stadens högsta punkt på 230 meter, för fin utsikt lagom till solnedgången. Vi åkte tuk tuk dit med en kille som vi haffade utanför vårt hotell och kom överens om att han skulle vänta på oss så vi kunde åka med honom tillbaka. För 8000 kyats, cirka 46 SEK, skulle det gå bra. När vi kommer ner tillbaka efter ett par timmar kanske (vi såg solnedgången och pratade med munkar, som precis som vid U Bein Bridge vill öva på sin engelska) känner dock inte chauffören igen oss! Såå konstigt! För det första då vi som tre blonda tjejer sticker ut en del här och för det andra då han ju befinner sig just där för att han väntar på oss. Hur tänkte han annars att han hamnade där?? Vi förstod verkligen ingenting. Vi fick förhandla fram ett nytt pris för att ta oss tillbaka till hotellet, vilket ju då endast blev för enkel resa och så klart mycket billigare, så ni kan ana att vi fick oss ett gott skratt. Förmodligen inte han.. :).

In English: Finally our last stop in Myanmar – Mandalay. The city was once the capital but today it is ”only” the economic and cultural hub of the country. Mandalay is Myanmar´s second largest city, after Yangon, and is located on the east bank of Irrawaddy River in central Myanmar. Compared to Yangon this city feels a lot more airy with bigger houses built not as tight together, and it feels cleaner and calmer as well. Drivers use their car horn as much though. All the time, at everyone.

Our main reason for being here is the U Been Bridge in Amarapura, a bit outside Mandalay. This is (or at least it was) the world´s longest teak bridge with its 1,2 kilometers, and is said to be the oldest as well. Let us put it like this – we were not here alone. Not here either. That was not surprising though. During sunset the bridge reflects beautifully in the water and munks dressed in orange or burgundy poses at the bridge piers. They tried to look a bit surprised when we asked them if we could take photos of them but of course they are used to it. They hangout here in time for sunset to get a chance to practice English with tourists. It is the perfect opening for conversation to first agree to a photo :). One should probably see the sunset at least twice here in order to get the best experience. One from on the bridge, so one can see all the boats in the water clearly, and one from one of the boats, to get the reflection of the bridge in the water from a bit of a distance. With just one day at hand we chose to see the sunset from the bridge (and land).

Another night we went to the top of Mandalay Hill, the city’s highest point at 230 meters above land, for beautiful views in time for the sunset. We went there by tuk tuk and agreed with the driver that he would wait for us at the bottom of the hill so we could go back with him to the hotel. For 8000 kyats, approximately 46 SEK, it was fine. When we came back down though, after maybe two hours (we watched the sunset and stayed talking with munks who, like at U Being Bridge, wants to practice their English), the driver do not recognize us! So weird! First of all since we, as three blond girls, stand out quite a bit here and second of all since he is in this place only because he is waiting for us. How else did he think he ended up there?? We did not get it, not at all. We had to agree on a new price to get back to the hotel and since this trip now was only half the distance, it turned out a lot cheaper. You can imagine we had a good laugh about this. Probably not him.

Myanmar november 9, 2018

Beautiful Bagan

Vårt nästa stopp i Myanmar var så Bagan, vackra Bagan med alla sina tempel. Under tre dagar gjorde vi nästan inte annat än att besöka dessa tempel. Själva staden, som är uppdelad i tre delar (New Bagan, Old Bagan och Nyaung U), är inte mycket att se.

Vår önskan härifrån var så klart att lyckas ta några vackra foton på tempel i den grönskande omgivningen med färgglada luftballonger svävandes över – det är liksom sinnebilden av Bagan. Det visade sig vara svårare än vi trott. På grund av för stora påfrestningar på templen, både naturliga som jordbävningar och onaturliga som av turister, har nämligen de flesta tempel stängt. Man kommer fortfarande in i dem men inte upp på dem, vilket man behöver om man ska få den där perfekta bilden.. Bland cirka 2.200 tempel verkar endast fyra (!) stycken fortfarande vara öppna att klättra upp på. Det finns ingen tydlig lista någonstans med vilka dessa tempel är (ni anar inte vad intensivt vi googlat detta!) men vi lyckades komma upp på totalt fyra stycken tempel under vår vistelse här, så vi får nog vara nöjda ändå. 

In English: Our next stop in Myanmar was Bagan, beautiful Bagan with all its temples. For three days we did almost nothing else but visiting those temples. The city itself, which is divided into three parts (New Bagan, Old Bagan and Nyaung U), is not much to see. 

Our biggest wish from here was to take some beautiful photos of temples in the green surroundings, with colorful air balloons floating above – that is like the mind image of Bagan. It turned out to be much more difficult than we thought. Because of the great strain on the temples, both natural like earthquakes and unnatural as of tourists, most temples have closed. You can still get into them but not up on them, which one needs to get that perfect photo. Among about 2.200 temples only four (!) seem to still be open for climbing. There is no list anywhere with which these temples are (you do not know how intense we have Googled this!) but we managed to climb a total of four temples during our stay here, so we guess we can be happy enough.

Myanmar november 8, 2018

A closer look at Yangon

Under våra totalt nio dagar i Myanmar (tidigare Burma) ska vi hinna se före detta huvudstäderna Yangon och Mandalay, och en massa pagoder i Bagan. Vi tar oss mellan platserna i VIP-bussar från bolaget JJ Express, som vi googlat oss fram till ska vara bra.

Vi börjar i Yangon. Här har vi haft två hela dagar på oss att utforska staden. Första dagen fick det bli en tur med lokalbornas Circular Train, som på strax under tre timmar tog oss runt Yangon genom dess förorter. Biljettpriset per person: cirka 1 krona! En riktigt rolig upplevelse att se kommersen både ombord på tåget och på varje perrong. Här säljs kokta ägg, färsk frukt, någon form av isglass och kaffe. Bland mycket annat. Det märktes tydligt när tåget lämnade de mer centrala delarna av Yangon, då antalet resenärer snabbt tunnades ut, men så fort vi åter närmade oss staden fylldes vagnarna snabbt igen. Nämnde vi att man gärna hoppar på och av tåget i farten..?

På kvällen besökte vi den gyllene pagoden Shwedagon Pagoda som vackert tronar över staden. Tyvärr var templet i renoveringstagen, därav det täckande lagret upptill, men det var vackert ändå. När mörkret lagt sig tändes levande ljus runt om på området och tillsammans med allt det guldiga kändes det nästan lyxigt. Om det inte hade varit för alla människor då.. Jösses vad folk!

Dag två besökte vi Bogyoke Aung San Market i centrala Yangon, som är en jättestor marknad med allt mellan himmel och jord till försäljning. Färgglada tyger, snidade träfigurer, flip flops från golv till tak och vackra smycken är bara några av alla varor som fanns att välja på. När det blir för mycket av det goda blir det dock svårt att välja och det blev dåligt med shopping för oss alla tre. Riktigt smarriga smoothies slank ner i alla fall. 

In English: During our nine days in Myanmar we will visit the former capitals Yangon and Mandalay, and see lots of pagodas in Bagan. We will go by bus between the places and after Googling a lot we decided to go with JJ Express. First from Yangon to Bagan and then from Bagan to Mandalay. 

In Yangon we have had two days for exploring the city. The first day we went by Yangon Circular Train, which is the local commuter rail network that serves the Yangon metropolitan area. In just under three hours we stopped at 39 stations in and around Yangon. The ticket price: 1 SEK! It was so much fun to see the busy activity, both onboard and on the platforms that we passed, when people were selling and buying boiled eggs, fresh fruit, ice cream, coffee and lots more. The train was very busy when it was close to the city center but got less crowded the further out we got. Did we mention that you hop on and hop off the train while it is slowly moving..?

In the evening we visited the golden Shwedagon Pagoda, which is visible from most parts of the city. Unfortunately the pagoda was under construction but it was still beautiful. When it got dark outside, lots of candles were lit around the pagoda which enhanced the golden color. 

Day two we visited the huge market Bogyoke Aung San in central Yangon. Colorful fabrics, handicrafts, flip flops from floor to ceiling and beautiful jewelry are just some of all the things one can buy. 

Vietnam november 4, 2018

Sapa Trekking

Vi har även gjort en tredagars vandringstur i Sapa här i Vietnam och på denna har Victorias syster varit med. Hon är själv ute och reser och mötte upp oss här. Även två tjejer från Danmark och två tjejer från Holland ingick i gruppen.

Turen startade med att vi hämtades upp på hotellet och blev körda till tågstationen i Hanoi. Därifrån blev det ett nattåg till staden Lao Cai i provinsen med samma namn. Här anlände tåget redan 4:30 på morgonen så pigga och glada (inte!) blev vi upphämtade med buss och körda i ytterligare cirka 1 1/2 timme till Sapa. Sapa är också en stad i en provins med samma namn, som ligger i nordvästra Vietnam nära den kinesiska gränsen. Området är bebott av flera minoritetsgrupper och känt just för sina fina vandringsmöjligheter.

Under tre dagar har vi sedan vandrat mellan byarna i bergen. Första dagen var det väldigt lätt vandring och alldeles för kort sträcka för vår smak. Dag två blev det mer spännande då vi vandrade uppe bland risterrasserna i hällregn, vilket gjorde varje steg till en geggig utmaning. För oss vill säga.. De kvinnor från minoritetsgruppen Black Hmong som följde oss denna dag tog sig fram busenkelt i den leriga terrängen. Med barn och katter på ryggen, med paraply i ena handen och med oss sliriga turister i andra handen.. :). Vi var ordentligt leriga och blöta när dagen var slut! Dag tre bjöd sedan på en riktigt trevlig vandring då strålande sol stekte på oss och terrängen varierade mellan enklare och svårare partier. Vackra omgivningar har vi haft alla dagar, inget snack om den saken.

Vi har bott i Homestays under våra två nätter i Sapa, det vill säga vi har bott hemma hos folk. Vårt första Homestay var det mest autentiska av de två, då vi verkligen delade hemmet med dem. Hela familjen (och vänner/grannar/släktingar) åt middag samtidigt med oss i samma rum och de sov i lika sängar som oss med bara en dörr emellan. Vårt andra Homestay var lite mer likt ett Hostel, med madrasser uppradade för oss på övervåningen, medan familjen själv höll till på nedervåningen. Här åt vi heller inte middag med familjen. Båda har varit mysiga i alla fall och vi har fått god (och mycket!) mat på båda ställena. Den är dock rätt enformig mat som äts här i Vietnam.. Fried Rice, Fried Noodle och Spring Roll, typ alltid med kyckling till. Ni anar inte jublet när vi bjöds pannkakor till frukost båda dagarna :).

In English: We have done a three-day trek in Sapa here in Vietnam as well, together with two girls from Denmark and two girls from Holland. Also Victoria´s sister joined us. She is traveling on her own but met up with us here.  

We left Hanoi on a night train, arriving the city Lao Cai in the province with the same name, already at 4:30 am the next day. Here we got picked up and driven by car for another 1 1/2 hours to Sapa, which is the capital of Sapa province and located close to the Chinese border. The area is populated by a rich variety of ethnic minority groups and offers northern Vietnam´s best trekking opportunities.

During these days we have passed local hill-tribe villages, watched kids in school and enjoyed the beautiful views in the mountains. The first day´s trek was a bit too short and easy for our taste but the two next days´ hikes were better. 

We have stayed in Homestays during our trek, that is, we have stayed in family’s homes together with the family. The first Homestay was the most authentic one where we shared dinner and everything with the family, but both have been nice. Simple but ok. We have had lots of noodles and chicken in both Hanoi, on Halong Bay and here in Sapa (that is what they eat here in Vietnam, three times a day..) so you can imagine how happy we got when both Homestays served us pancakes for breakfast :). 

Vietnam november 2, 2018

Cruising Halong Bay

Efter Singapore bar det av till norra Vietnam och vi landade på flygplatsen i Hanoi den 25:e oktober. Som nämns i inlägget ABOUT US har vi besökt Vietnam tillsammans en gång tidigare, för cirka två år sedan då vi såg de södra delarna, men nu är vi alltså ide norra delarna av landet för att se vad som finns här.

Vi har bland annat kryssat i den kända Halong Bay! Betydligt större område än vad vi trodde, här finns cirka 2000 kalkstensöar, men lika vackert som vi hade föreställt oss. Öarna reser sig spektakulärt från havet och samtliga har en kompakt, grönskande djungelvegetation på toppen. Här finns naturligtvis massor av båtar, både de som gör dagsturer i bukten och de som man övernattar på (vilket vi gjorde), men de stör inte så mycket utan gör sig faktiskt ganska fint mot öarna.

Vi övernattade som sagt. En natt på båten, förtöjd någonstans i bukten, och en natt på hotell, på Cat Ba Island som är buktens största ö. Helt ok övernattningar båda två, även om hytten på båten var i minsta laget.. Under dagarna har vi gjort utflykter. Vi besökte till exempel Sung Sot Cave, som är den största grottan i Halong Bay, och Ti Top Island, som efter ex antal trappsteg bjöd på läcker utsikt över bukten. När vi befann oss på Cat Ba Island vandrade vi till öns högsta topp i Cat Ba National Park, och belönades med en magiskt vacker utsikt över nationalparken väl uppe på toppen. Vi har även paddlat kanot runt de toppiga klipporna.

In English: We left Singapore for northern Vietnam and landed in Hanoi on October 25th. As we mention in the post ABOUT US we have been to Vietnam together one time before, but that was to the southern parts. Now we are in the North part of the country to explore this area.

For example we have done a cruise in the famous Halong Bay! This is a much larger area than we had anticipated, here are approximately 2000 limestone islands, but definitely as beautiful as we had thought. The islands rise from the sea with lush green jungle on top. Obviously there are a lot of boats here, both those which do day tours in Halong Bay and those on which you can stay overnight (like we did), but it does not really matter. They make a nice setting with the islands. 

Yeah, we did an overnight cruise. We spent one night on the boat anchored somewhere in the Bay and one night in a hotel on Cat Ba Island, the largest island in Halong Bay. Both stays were fine, although the boat cabin was very small.. During the days we have done excursions. Fore example we visited Sung Sot Cave, the largest cave in Halong Bay, and Ti Top Island, from which we had a nice view of Halong Bay. When we were on Cat Ba Island we did a hike to the highest top of Cat Ba National Park and were rewarded with an amazing view of the Park from up there. We have also paddled some canoe during these days.