Java

Mount Bromo

Även detta blir ett inlägg från Java, nämligen från när vi besökte Mount Bromo i Bromo Tengger Semeru National Park. Vilket ställe!

Vår resa startade i Yogyakarta, från var vi tog tåg (igen) till Probolinggo. Vi hade läst på en del innan hur vi skulle ta oss vidare därifrån så relativt säkra på vår sak stegade vi ut från tågstationen och lyckades komma med en av de gula bussar vi hade läst om. Här gäller det nämligen att inte bli lurad och bli avsläppt på fel busstation.. Rätt kom vi i alla fall och på busstationen satt fler turister och väntade. Bussarna vidare till byn Cemoro Lawang vid Mount Bromo går bara så fort de blivit fulla så risken är att man kan få vänta länge, eller betala ett väldigt mycket högre pris för resan än vad som annars skulle gälla. Vi hade läst att det är svårt att komma iväg med en buss om man anländer Probolinggo efter klockan 15.00 så då vi kom fram till busstationen när klockan var strax efter fem på eftermiddagen, var vi så klart lite oroliga att det skulle vara alldeles för sent. Det visade sig dock att vissa av de som redan var på plats på busstationen hade suttit där och väntat ända sedan morgonen, så vi ankom ju en bättre tid. Inte långt efter att vi anlände kom dessutom ytterligare några som skulle åka med så väntan för vår del blev väldigt kort :). Med packningen på taket (och en kille däruppe som såg till att inget ramlade av..) begav vi oss så mot Cemoro Lawang.

Då vi inte varit säkra på om vi skulle lyckas komma iväg till Cemoro Lawang redan samma dag som vi anlände med tåget till Probolinggo, eller om vi skulle behöva vänta ytterligare en dag, hade vi inget boende bokat i byn. Chauffören erbjöd oss därför att bo i hans Homestay. Om vi säger som så här – det var tak över huvudet i alla fall. Haha.. Eftersom vi kom fram sent till byn och skulle upp om bara några timmar, spelade det inte så stor roll. Vi fick en säng att vila i en stund åtminstone.

För att nå utkikspunkterna över Bromo innan soluppgången var det nämligen riktigt tidig uppgång som gällde. Redan klockan halv tre på morgonen var vi iväg, med pannlampor och allt. En tjej från Nederländerna, som också bodde i chaufförens Homestay, hakade på oss. Vi var inte helt säkra på var vandringsleden startade så med hjälp av några lokalbor tog vi oss till startpunkten. Trodde vi.. Det visade sig dock att de lurat oss till det så kallade Sea of Sands, som ligger mellan utkikspunkterna och Mount Bromo, istället för upp för berget. I bäcksvart mörker är det inte helt lätt att lokalisera sig så inte märkte vi det. Vi irrade runt en stund innan det märkligt passande kommer tre mopedister emot oss (vilka alltså är desamma som vi frågade om vägen tidigare) som som räddande änglar berättar för oss att vi är vilse och inte kommer hinna till soluppgången om vi inte åker med dem. För endast (vad de nu sade för summa) kunde de köra oss hela vägen upp i tid. Suck.. Precis det här hade vi ju också läst om, att mopedister gjort det till en grej att ”rädda” turister som hamnat fel, och ändå hamnade vi där. Jaja, inte mycket att göra åt. För att hinna fanns det ju nu inte mycket till alternativ, men vi prutade ner priset rejält i alla fall :). 

Väl uppe var det fortfarande bäcksvart ute men så småningom växte landskapet fram. Såå vackert! Haha, nu kunde man lätt se vart vi irrat runt tidigare under morgonen också. Den aktiva vulkanen Mount Bromo är alltså den vulkan som det ryker ur (senaste utbrottet var i juni 2004), medan Mount Semeru är vulkanen i bakgrunden och Mount Batok är berget längst fram. Även 3 676 meter höga Mount Semeru är aktiv och hade faktiskt ett litet utbrott under tiden vi satt här uppe. Rätt häftigt att se.

När vi suttit och beskådat utsikten en stund begav vi oss ned för berget igen, för att korsa Sea of Sands (där vi var vilse tidigare under morgonen). Nu var det dags att bestiga själva kratern! En lång trappa tog oss upp till toppen och sedan kunde man promenera däruppe på den smala kraterkanten – med brant sluttning ner till Sea of Sands på ena sidan och med brant sluttning ner i den rykande, mullrande kratern på andra sidan. Man fick se upp med var man satte fötterna.. :).

In English: This post is also from when we were still on Java, from our visit to Mount Bromo in Bromo Tengger Semeru National Park. What a site!

Our trip started in Yogyakarta, from where we took a train (again) to Probolinggo. We had read a few articles about how to proceed from here, in order to get to the right bus station for further traveling, and managed to find one of the yellow buses we had read about that took us right. Unfortunately it is very common that tourists are being dropped off at the wrong bus station and then have to pay extra for further transport.

The buses going to Cemoro Lawang, close to Mount Bromo, does not really have a schedule but leave as soon as they are full. We had read that if you arrive at the bus station later than 3 pm it is difficult to find a bus leaving the same day. However, we arrived at approximately 5 pm and got on a bus not long after that. Some of the people who were waiting at the bus station when we arrived had waited there all day, so that concern did not seem to be accurate. Since we were not sure beforehand if we could make it to Cemoro Lawang the same day or not, we had not booked any accommodation in the village. Lucky for us our driver offered us to stay at his Homestay. It was super simple but at least we got roof over our heads and a bed for a few hours of sleep.

To reach the viewing points of Mount Bromo before sunrise one has to start walking very early, so already by 2.30 in the morning we were on our way. We asked some locals for the way. Unfortunately they purposely made us go the wrong way and by the time we realized it it was too late for us to make it to the viewing point on our own. ”Lucky” for us the same locals turn up and offer to help us.. Well, we did not have much to choose from by this time so instead of walking up the steep hills as planned, we got to ride motorbikes. It was quite fun though and we did quite well on the price :).

On site at the view point it was still pitch dark outside but as soon as the sun rose the landscape came to life. Soo beautiful! Haha, now we could easily see where we had been lost earlier in the morning as well. The active volcano Mount Bromo is the one where the smoke comes from. The volcano in the background is Mount Semeru and Mount Batok is the mountain in the front. 3.676 meters high Mount Semeru is also an active volcano and it actually had a small eruption while we sat up there. Pretty cool to see.

We sat there for a while, watching the sunrise and the beautiful views, and then we went back down the mountain to cross the Sea of Sands (where we were lost earlier in the morning). Now it was time to climb the crater! A long staircase took us to the top of the crater and then you could walk up there on the very narrow crater edge – with a steep slope down to the Sea of Sands on one side and with a steep slope down into the smoking, rumbling crater on the other side. You had to watch your steps.. :).

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply