Monthly Archives

oktober 2018

Singapore

Exploring Singapore

Från stränder, dyk och småstadsliv till skyskrapor, shopping och storstadsliv – vi är i Singapore! Vi kom hit i måndags. Tyvärr var flyget från Denpasar jättemycket försenat så hela första kvällen försvann, men efter det har vi i alla fall haft två hela dagar på oss att se staden, och oj, vad vi har promenerat! 

Dag ett köpte vi biljetter till Hop-On-Hop-Off-bussarna. Dessa brukar vara bra om man ganska snabbt vill få en överblick över en stad, men tyvärr måste vi nog säga att just den här i Singapore är en av de sämre vi åkt. Tidtabellerna matchade dåligt med varandra så det blev mycket väntande på alla stopp (och mycket eget promenerande istället). Dessutom var guidesystemet, att man kan lyssna på en guide under tiden man åker, ur funktion på flera bussar. Hursomhelst, vi fick ändå se en hel del.

Vi klev bland annat av vid det 2.561 rum stora Marina Bay Sands. Hotellet, som består av tre stycken 55 våningar höga byggnader med en tre hektar stor takterrass ovanpå som binder dem samman, har bland annat världens största infinity pool och har blivit ett världsberömt inslag i Singapores stadssiluett. Under dagen var vi inne på gatuplanet bara och kikade, men vi åkte tillbaka hit på kvällen och tog en drink i baren Cé La Vie uppe på takterrassen. Vilken utsikt! Man får betala 20 Singapore-dollar (cirka 130:-) för att åka upp till baren men då är det pengar som sedan räknas av på det man handlar. Med tanke på att de flesta drinkarna inte kostade mer än SGD 23 kom vi undan ganska lindrigt. Väl värt pengarna var det i alla fall.

Vi klev även av vid Gardens by the Bay – en 101 hektar stor park mitt i Singapore. Vi var bara här under dagtid men hade vi hunnit hade vi gärna besökt den även på kvällen. I ett område i parken som kallas The Neon Jungle har de då nämligen en koordinerad ljus- och musikshow i de 25 – 50 meter höga trädliknande konstruktionerna som kallas Supertrees. Garanterat läckert! Vi såg liite av showen åtminstone, från våra barstolar på Cé La Vie.

Inget besök i en storstad med ett pariserhjul utan att åka ett varv, så självklart blev det ett stopp vid Singapore Flyer också. Inte riktigt värt pengarna kanske men vad tusan, nu har vi verkligen turistat i den här staden! Dessutom undkom vi några droppar regn precis under tiden vi åkte. Två flugor på smällen kan man säga :).

Andra dagen begav vi oss till Arabkvarteren och strosade runt där bland de smala gatorna. Här finns bland annat supermysiga Haji Lane som med sina färgglada hus, många restauranger och knasiga butiker är riktigt poppis bland turister från hela världen. Gatan är bara fyra meter bred och sägs vara en av Singapores smalaste. I dessa kvarter fann vi även lyckan då ett svenskt café plötsligt uppenbarade sig och vi kunde köpa en riktig ”fika” för första gången sedan vi lämnade Sverige. Förutom kanelbullar och kladdkaka fanns här klassiker som köttbullar och mos, stekt strömming, knäckemacka med kaviar och klassikern räksmörgås. Vi var såå mätta när vi gick därifrån :).

In English: From beaches, scuba dives and village life to sky scrapes, shopping and city life – we are in Singapore!

Day one we bought tickets for the Hop-On-Hop-Off buses. Unfortunately the time tables were not that good matched together, so we had to wait a lot, and the guidance onboard was broken in several buses. Anyway, we got to see the main areas of Singapore at least.

For example we visited Marina Bay Sands, with its 2.561 rooms and the world´s largest infinity pool on the three hectares large rooftop terrace. During the day we just went inside to have a look but later in the evening we went up to their bar Cé La Vie at 57th floor and had a drink. What a spectacular view! The entrance fee to get to the bar is SGD 20 but that is withdrawn from your bill so it was so worth it to go up there.

We also visited Gardens by the Bay – a nature park spanning 101 hectares in the central region of Singapore. We saw it during the day only but if we had had more time we would have loved to see it during night as well. Then the 25 – 50 meters high so called Supertrees come alive with a coordinated light and music show. At least we saw some of it from our bar table at Cé La Vie. 

Lastly we went for a ride in Singapore Flyer. You can not be in a city with a Ferris wheel without going for a ride :).

Our second day we went to the Arabic quarters. Such a nice neighborhood with colorful houses, lots of restaurants and small quirky shops. One of the streets here, Haji Lane, is said to be one of Singapore’s narrowest streets. 

Bali

More from Ubud

Nu har vi precis anlänt Singapore, efter nästan två månader i Indonesien. Oj vad bra vi haft det! Trevliga människor, skönt klimat, god mat och massa nya erfarenheter. Hade inte visumet gått ut kanske vi hade stannat längre.

Precis som från Java hann vi dock inte riktigt med att skriva om allt vi hittade på när vi bodde på Bali, närmare bestämt i Ubud, innan det var dags för nästa ö, så det här inlägget blir en liten tillbakablick igen. (Hoppas ni hänger med i vår resa, trots att vi behöver hoppa lite fram och tillbaka i tiden.) Vi börjar med att visa lite bilder från den fantastiskt fina villan vi bodde i under veckan där – Villa Bedauh. Vi hade stället helt för oss själva och jättetrevlig personal till vårt förfogande 24 timmar om dygnet. 

Vad hittade vi på då..? 

Vi spenderade bland annat en hel förmiddag vid fantastiskt fina Jungle Fish Bali, där vi bara njöt av värmen och omgivningarna. Äntligen fick vi se en av dessa magiskt vackra infinity-pooler som man annars tycker att bara alla andra lyckas hitta till :).

Vi promenerade den fina Campuhan Ridge Walk. En runda på kanske drygt 8 km från vår villa och tillbaka. Självklart med en smarrig frukostpaus på tillbakavägen. 

Vi besökte även Tegalalang Rice Terraces, som är en serie risfält nära Ubud som är kända just för sin terrasserade layout. Mycket turister var det men vi lyckades få till åtminstone några bilder där alla andra inte syns (och på övriga bilder är de bortredigerade, haha..).

In English: We have just arrived in Singapore, after almost two months in Indonesia. Wow, we have had such a great time! Friendly people, awesome climate, good food and with lots of new experiences. If our VISA did not expire we might have stayed longer.

Just as for Java though we did not manage to write about everything we did on Bali, more specifically when we stayed in Ubud, before it was time for the next island, so this post is from about two weeks ago. (We hope you still are able to follow our trip, although we have to go back and forth in time sometimes.) We start by showing you some photos from our lovely villa when we were staying there  – Villa Bedauh. We had the villa all to ourselves and such friendly staff at our service 24 hours.

So what did we do..?

For example we spent one morning at amazingly beautiful Jungle Fish Bali, where we enjoyed the sun and surroundings. Finally we found one of those incredible infinity pools you see on Instagram, that usually just everyone else seems able to find :).

We went for a walk on Campuhan Ridge Walk. A walk of about 8 km from our villa and back. With a yummy breakfast break on our way back.

And, we went to Tegalalang Rice Terraces which is a series of rice paddies located close to Ubud, in the centre of Bali, and is famous for its terraced layout. Here were lots of tourists but with some editing it looks like we were there alone, haha.

Flores

Komodo National Park

Det är vår sista dag på Flores idag. Klockan 15.25 (lokal tid) går flyget tillbaka till Bali och på måndag lämnar vi Indonesien för denna gång och flyger vidare till Singapore.

Igår hade vi en riktig slappardag vid poolen på Molas Café här i Labuan Bajo. En av killarna på dykcentret tipsade oss om stället och det var riktigt schysst.

I förrgår däremot hade vi en heldag till havs, när vi gjorde en tur för att se de berömda Komododrakarna – världens största, nu levande, ödla. Redan 05.20 blev vi upphämtade på hotellet och körda till vår båt för dagen. En stor och fin sådan tack och lov. Ni anar inte hur många skräckhistorier vi har läst om dessa båtar.. Om personer som blivit strandade i flera timmar på grund av motorhaveri, om att antal flytvästar långt underskridit antal gäster ombord, att maten inte räckt till alla osv. Dagen innan vi åkte ut och dök sjönk dessutom fem båtar i hamnen… Vår resa gick helt utan missöden dock, nästan! Vi lyckades bli ihopbundna med en mindre båt när vi skulle lämna vårt första stopp, men det var allt :).

Första stoppet var förresten på Padar Island med sin vita, svarta och rosa strand. Här tog ex antal trappsteg oss upp till toppen och genererade en fantastisk utsikt. Väldigt Instagramvänligt, haha.

Andra stoppet blev ett bad- och snorkelstopp vid en rosa strand. Nu när vi tagit dykcertifikat känns snorkling lite lamt men vi fick nöja oss. Haha, nejdå, det var fint!

Tredje stoppet var så det som hela turen främst handlade om – nämligen Rinca Island och de berömda Komododrakarna. Man kan se dessa varaner på både Komodo och Rinca men då Rinca är mindre hade vi hört att chansen att se dem där är större, plus att Rinca ligger närmre Labuan Bajo än Komodo. ”Bara” två timmar bort istället för tre till fyra. Och visst fick vi se dem, kanske runt åtta stycken totalt. Mäktiga djur! Det som blev lite av en besvikelse var att de alla (utom en) fanns redan vid entrén till parken, där alla hus är. Även om de inte matas lockas de av lukterna från köken och väljer att hänga i skuggan av byggnaderna. Roligare hade varit om vi fått se någon ute i skogen. Vi tog en guidad promenad på 5 km med syftet att få se någon, men engagemanget från guiden var inte direkt överväldigande (läs =noll) så det blev en rätt meningslös runda. Då öarna i Komodo National Park är enda ställena i världen där dessa drakar finns är vi glada att vi fått se dem i alla fall, i närheten av hus eller inte.

På vägen tillbaka mot fastlandet blev vårt sista stopp en magiskt söt liten ö med kristallklart, turkosa vatten, alldeles lagom till solnedgången. Det kändes lite sent att hoppa i och bada igen men vi fick åtminstone njuta en stund av hur vackert det var, innan vi tuffade vidare tillbaka till Labuan Bajo.

In English: It is our last day on Flores Island today. Our flight back to Bali leaves at 3.25 pm (local time) and on Monday we leave Indonesia for good, for now, and head off to Singapore.

Yesterday we just chilled by the pool all day at a place called Molas Café here in Labuan Bajo. One of the guys at the dive shop said it was good, and it was.

The day before however, we were out on the sea all day to go see the famous Komodo dragons – world´s largest, now living, lizard. At 5.20 am we got picked up from our hotel and dropped off at our boat. A big and nice one thankfully. You have no idea how many horror stories we have read about these boats.. That people have got stranded for hours because of engine failure, that the amount of life jackets have been way less than the amount of passengers, that there has not been enough food for everyone etc. The day before we did our diving, five boats sank in the harbor.. Our trip went smoothly though, with just one exception. When we were about to leave our first stop we got tied up with a smaller boat, but it was sorted quite fast :).

Our first stop by the way, was Padar Island with white, black and pink beaches. Ex amount of stairs took us to the top and delivered an amazing view. Very Instagram friendly, haha.

Our second stop was a snorkeling stop at a pink beach. Since we took our dive certificates snorkeling feels a bit lame but it had to do. Haha, just kidding, it was fine!

Our third stop was the main stop of our tour – Rinca Island to see the famous Komodo dragons. You can see the dragons on both Komodo and Rinca but since Rinca is smaller we had heard the chances of seeing them were better, and Rinca is located closer to Labuan Bajo as well. ”Only” two hours away rather than three to four. And yes, we saw them. Maybe eight of them in total. Such powerful animals! What was a bit of a disappointment was that we saw them all, except one, directly at the park entrance where all the houses are. Even though they are not being fed they smell the food from the kitchens and hangout in the shadows of the buildings. It would have been more fun to see them in the woods. We did a guided 5 km walk in order to see them but the dedication from the guide was none so it was a quite pointless walk. Since the islands of Komodo National Park are the only places in the world where you can see the dragons we are quite happy to have seen them at least, close to buildings or not. 

On our way back to the mainland our final stop was at a magical, cute little island with crystal clear and turquoise water, perfectly timed with sunset. It

Flores

Rangko Cave

Här kommer lite bilder från vårt besök i Rangko Cave här på Flores. Det var lite klurigt att ta sig hit men väl värt besväret! Som ni kan se är vattnet kristallklart och när solen lyste in genom grottöppningen blev det dessutom alldeles turkost.

In English: Here are some photos from our visit to Rangko Cave here on Flores. It was a bit tricky to get there but it was well worth the effort! As you can see the water is crystal clear and when the sun shine through the opening of the cave, it turned all turquoise as well. 

Flores

Amazing dive!

Vi har förflyttat oss ännu längre österut i den indonesiska övärlden (här finns totalt omkring 17 000 öar) och befinner oss sedan i måndags på Flores, i staden Labuan Bajo. Det är kanske inte den roligaste platsen vi besökt so far, även om huvudgatan i hamnen vaknar till liv på kvällarna, men vi har ett tydligt mål med att vara här – att se de berömda Komododrakarna. När vi tog våra dykcertifikat på Gili Trawangan fick vi höra att dykningen här omkring ska vara fantastisk, så även det har blivit ett mission.

Som vi avklarat idag! Japp, vi har varit på djupet idag igen och oj så mycket fint. Vackra korallrev, massor med fisk, färgglada sjöstjärnor, närgångna hajar och sköldpaddor i massor. Bland mycket annat. Även om vi tyckte dykningen var bra kring Gili T slår faktiskt detta det. Mängden fisk här är magisk!

Höjdpunkten från dagen är helt klart andra dyket då vi fick se Manta Rays! Hela 11 stycken kom glidandes (ja för det är så det ser ut) bara några meter ifrån oss och till och med vår guide blev alldeles exalterad :). När vi kom upp i båten tillbaka visade det sig dessutom att ingen annan i gruppen hade sett dem. Our lucky day med andra ord!

In English: We have traveled even further East in the Indonesian archipelago (here are about 17 000 islands in total) and find ourselves on Flores Island, in Labuan Bajo, since Monday. It is not the most fun place we have visited so far, although the main street in the harbor comes to life during night time, but we have a mission with being here – to see the famous Komodo dragons. When we took our dive certificates on Gili Trawangan we were told that the diving here is amazing, so now that is a mission as well.

Which we completed today! Yes, we have been deep under the surface again and wow how much beauty. Beautiful coral reefs, lots of fish, colorful Star fish, intrusive Sharks and several Turtles. Among much else. Even though we thought the diving was good around Gili T, this was even better. The amount of fish here is magical!

The highlight of the day is definitely from our second dive when we saw Manta Rays! 11 mantas in one group came gliding (yes, that is what it looks like) really close to us and even our guide got all excited about the amount :). Back on the boat it turned out no one else in the group had seen them so we guess it was our lucky day!

Gili Trawangan

Gili Trawangan

Sorry för att det har varit tyst från oss en stund men vi har spenderat hela veckan på Gili Trawangan och pysslat med.. Dykning! Japp, vi har tagit dykcertifikat :). Vi kan nu båda titulera oss PADI Advanced Open Water divers och får dyka ner till 30 meter. Såå läckert!

Vi började veckan med att ta vårt PADI Open Water-certifikat, vilket innebar teori och fyra dyk på tre dagar. Övningar i poolen blandades med dyk i havet och redan vår första dag gjorde vi vårt första riktiga dyk ner till 12 meter. Läskigt så klart men otroligt roligt! Svenska Christoffer från Dive Central Gili var helt fantastisk som instruktör och tillsammans med Lauren, som genomgick utbildning för att bli Dive Master (guide), gjorde han alla nervösa stunder betydligt lättsammare och vi kände oss väldigt trygga i deras händer. Ner till 18 meters djup fick vi se hajar, sköldpaddor, Nemos (clownfiskar), blåsfiskar, rockor och en hel massa annan rolig färgglad fisk. Magiskt!

Vi kunde ju dock inte sluta där! Nej då.. Med ytterligare två dagars utbildning bakom oss är vi nu alltså certifierade att dyka ner till 30 meters djup och har kompletterat våra fyra dyk från grundutbildningen med ytterligare fem dyk. Vi har bland annat gjort ett nattdyk och dykt vid ett båtvrak. En minisjöhäst (mindre än en lillfingernagel), sergeantfiskar, en hummer, en muräna och enhörningsfiskar är bara några av alla ytterligare arter vi fått se. 

Då vårt dykande tagit upp det mesta av vår tid på Gili T har vi ärligt inte hunnit med så mycket annat, men ett litet axplock av vårt övriga hitte-på ser ni nedan i alla fall. För er som är nyfikna – ja, vi har känt av efterskalv och ja, vi har sett skadorna från den svåra jordbävningen utanför Lombok som skedde i augusti. På vårt hotell är till exempel fortfarande 40% av byggnaderna under reparation och runt omkring på ön finns fullt med skadade och övergivna byggnader. Det var länge oklart om vi skulle kunna åka till ön överhuvudtaget då UD avrådde från icke-nödvändiga resor till bland annat Giliöarna, men med två dagar kvar till incheckning togs avrådan bort. Grym tajming eller vad?! 

In English: Sorry that you have not heard from us in a while but we have spent the whole week on Gili Trawangan doing.. Diving! Yes, we have taken a dive certificate :). Both of us are now PADI Advanced Open Water Divers and can dive down to 30 meters. So awesome!

We started our week with four days of theory, practices and open water dives and already on our first day we did our first dive down to 12 meters. A bit intimidating of course but so much fun! Our Swedish instructor Christoffer and his trainee Lauren were amazing and we felt completely safe in their care. Down to 18 meters we got to see Sharks, Turtles, Nemos (Clownfish), Puffers, Stingrays and lots of other colorful fish. Magical!

We could not stop there though! Oh no.. With another two days of theory, practices and diving we are now certified for diving down to 30 meters and we have added another five open water dives to our previous four. We have for example done a night dive and a wreck dive. A Pygmy Seahorse (smaller than a pinky finger nail), Seargentfish, a Lobster, a Moray Eel and Unicorn Fish are just some of all additional species we have seen. 

For those of you who are curious – yes, we have felt some aftershocks and yes, we have seen the damage from the severe earthquake outside Lombok that occurred in August. At our hotel for example, 40% of the buildings are still being repaired, and around the island there are plenty of damaged and abandoned buildings. For a long time it was unclear whether or not we would be able to go to the island at all, since the Swedish Foreign Departement said no to non-essential trips to the Gili Islands, but with two days left to check-in the recommendation changed. Awesome timing or what?!

Bali

Among the clouds

Nu äntligen har vi hunnit berätta om allt skoj vi gjorde på Java, och kan återgå till våra roliga hitte-på, på härliga Bali.

För några dagar sedan blev det till att hyra moppe igen, för att se de norra delarna av ön. Tempel och vattenfall stod på dagordningen. Från vår fina villa i Ubud tog det ungefär två timmar enkel resa att komma till vårt första stopp – Ulun Danu Beratan Temple. Vägen dit gick över bergen så på vissa ställen åkte vi faktiskt uppe bland molnen. Vi hade kanske inte helt planerat för det och kom körandes i bikini.. Det var rätt kallt! 🙂

Templet ligger vackert vid sjön Beratan (därav namnet) med berg runtomkring. Den dagen vi var här var vattennivån väldigt låg men när vattnet står högre ser det nästan ut som att templet flyter. Vi blev båda lite förvånade över hur litet templet är, men vackert ändå.

Nästa stopp blev Red Coral Waterfall i Munduk. Här hamnade vi av en slump, då vi egentligen hade siktet inställt på ett annat i närheten, men det blev en bra slump. Vattenfallet var jättevackert och tidvis var vi nästan ensamma här. Dessutom kunde vi komma alldeles nära och till och med bada i den lilla poolen nedanför. Då vi var rätt frusna efter den något nakna moppeturen blev det dock inget bad.. Haha.

Även vattenfallet Golden Valley (bilden nedan) fick sig ett besök. Här kunde vi tyvärr inte komma lika nära som vid Red Coral men lunchen bjöd på fin utsikt i alla fall.

Både Red Coral Waterfall och Golden Valley Waterfall ligger i ett område med flera vattenfall inom gångavstånd från varandra. Vissa är enklare att nå medan andra är lite krångligare. Båda de vattenfallen som vi besökte var relativt enkla att ta sig till även om det krävdes en hel del trappsteg framförallt för att komma till Golden Valley Waterfall. 

In English: Finally we have told you about all the fun things we did on Java, and can return to telling you about all the fun things we are doing on amazing Bali.

A couple of days ago we rented a motorbike again, to go see the northern parts of the island. From our beautiful villa in Ubud it took us about two hours one way, to reach our first stop – Ulun Danu Beratan Temple. On our way there we were so high up in the mountains so we drove through the clouds. We were not really prepared for that though so it was quite chilly driving in a bikini! 🙂

The temple is beautifully located by Lake Beratan, surrounded by mountains. The day we were here the water levels were quite low but when it is higher, the temple almost seems to be floating. We were both a bit surprised that the temple is so small, but it is still beautiful.

Our next stop was the Red Coral Waterfall in Munduk. We did not mean to stop here originally but it was very beautiful so we did. We were almost alone here as well. One could get really close to this waterfall and even swim in the small pool in front of it, but because we were a bit cold from our not-so-well-dressed-motorbike-tour, we did not. Haha.

We visited the Golden Valley Waterfall as well (see above) but here we could not get as close. We had a nice view for our lunch at least.

Java

Ijen

Med samma chaufför som vi åkte med och bodde hos för Mount Bromo (som vi berättade om i förra inlägget), bokade vi in oss för en Ijen Tour. För IDR 625.000 per person (ca. 374 kr) fick vi så alla transporter, boende med frukost och guidad tur i Ijen. Det som var så bra var främst att då behövde vi inte luska ut hur tusan vi annars skulle ta oss från byn Cemoro Lawang (som ligger väldigt off..).

Kawah Ijen är en stor vulkankrater på östra Java, där svavelutvinning pågår för fullt. Det luktar rätt mycket äggfis här kan man säga, haha. Det är ett krävande och farligt jobb där arbetarna helt utan skyddsutrustning utsätts för höga temperaturer och giftig rök. De utför arbetet dygnet runt så medan vi fumlade oss ner för kraterkanten i kolsvart mörker, typ sprang arbetarna upp och ner i den otillgängliga terrängen med extra sex kilo svavel på axlarna dessutom.. Imponerande är bara förnamnet.

Vi valde att gå ner extra tidigt i kratern för att få se dess Blue Fire, ett naturfenomen som uppstår när kraterns värme möter svavlet. Detta fenomen kan endast ses innan soluppgången och på bara två platser i världen – här och på Island. 

Mitt i kratern finns en en kilometer stor isblå kratersjö som med sitt jättevarma vatten är ruskigt inbjudande. Det är ingen bra idé att bada dock. Sjön är mycket giftig med sitt extremt sura och metallberikade vatten.

In English: With the same driver as we went with and stayed at for Mount Bromo (as we told you about in our last post), we booked an Ijen Tour. For IDR 625.000 per person (approximately 374 SEK) we got all the transports, accommodation with breakfast and a guided tour of Ijen. Very convenient.

Kawa Ijen is a big volcanic crater in east Java, where sulfur mining is taking place. It smells quite a lot of egg here.. Haha. It is a dangerous job where minors are exposed to high temperatures and toxic fumes completely without protective equipment. They do the work around the clock so at the same time as we fumbled down the crater in total darkness, the minors rushed up and down the difficult terrain, with an extra load of 6 kg of sulfur on their shoulders as well, without any problem. Impressive! 

We chose to go down the crater very early in the morning to see its Blu Fire, a natural phenomenon that occurs when the crater´s heat meets the sulfur. This phenomenon can only be seen before the sunrise and in only two places in the world – here and on Iceland.

In the middle of the crater there is a one kilometer large ice-blue lake which, with its extremely hot water, is very inviting. It is not a good idea to bathe though. The lake is very toxic with its acidic and metal-enriched water.

Java

Mount Bromo

Även detta blir ett inlägg från Java, nämligen från när vi besökte Mount Bromo i Bromo Tengger Semeru National Park. Vilket ställe!

Vår resa startade i Yogyakarta, från var vi tog tåg (igen) till Probolinggo. Vi hade läst på en del innan hur vi skulle ta oss vidare därifrån så relativt säkra på vår sak stegade vi ut från tågstationen och lyckades komma med en av de gula bussar vi hade läst om. Här gäller det nämligen att inte bli lurad och bli avsläppt på fel busstation.. Rätt kom vi i alla fall och på busstationen satt fler turister och väntade. Bussarna vidare till byn Cemoro Lawang vid Mount Bromo går bara så fort de blivit fulla så risken är att man kan få vänta länge, eller betala ett väldigt mycket högre pris för resan än vad som annars skulle gälla. Vi hade läst att det är svårt att komma iväg med en buss om man anländer Probolinggo efter klockan 15.00 så då vi kom fram till busstationen när klockan var strax efter fem på eftermiddagen, var vi så klart lite oroliga att det skulle vara alldeles för sent. Det visade sig dock att vissa av de som redan var på plats på busstationen hade suttit där och väntat ända sedan morgonen, så vi ankom ju en bättre tid. Inte långt efter att vi anlände kom dessutom ytterligare några som skulle åka med så väntan för vår del blev väldigt kort :). Med packningen på taket (och en kille däruppe som såg till att inget ramlade av..) begav vi oss så mot Cemoro Lawang.

Då vi inte varit säkra på om vi skulle lyckas komma iväg till Cemoro Lawang redan samma dag som vi anlände med tåget till Probolinggo, eller om vi skulle behöva vänta ytterligare en dag, hade vi inget boende bokat i byn. Chauffören erbjöd oss därför att bo i hans Homestay. Om vi säger som så här – det var tak över huvudet i alla fall. Haha.. Eftersom vi kom fram sent till byn och skulle upp om bara några timmar, spelade det inte så stor roll. Vi fick en säng att vila i en stund åtminstone.

För att nå utkikspunkterna över Bromo innan soluppgången var det nämligen riktigt tidig uppgång som gällde. Redan klockan halv tre på morgonen var vi iväg, med pannlampor och allt. En tjej från Nederländerna, som också bodde i chaufförens Homestay, hakade på oss. Vi var inte helt säkra på var vandringsleden startade så med hjälp av några lokalbor tog vi oss till startpunkten. Trodde vi.. Det visade sig dock att de lurat oss till det så kallade Sea of Sands, som ligger mellan utkikspunkterna och Mount Bromo, istället för upp för berget. I bäcksvart mörker är det inte helt lätt att lokalisera sig så inte märkte vi det. Vi irrade runt en stund innan det märkligt passande kommer tre mopedister emot oss (vilka alltså är desamma som vi frågade om vägen tidigare) som som räddande änglar berättar för oss att vi är vilse och inte kommer hinna till soluppgången om vi inte åker med dem. För endast (vad de nu sade för summa) kunde de köra oss hela vägen upp i tid. Suck.. Precis det här hade vi ju också läst om, att mopedister gjort det till en grej att ”rädda” turister som hamnat fel, och ändå hamnade vi där. Jaja, inte mycket att göra åt. För att hinna fanns det ju nu inte mycket till alternativ, men vi prutade ner priset rejält i alla fall :). 

Väl uppe var det fortfarande bäcksvart ute men så småningom växte landskapet fram. Såå vackert! Haha, nu kunde man lätt se vart vi irrat runt tidigare under morgonen också. Den aktiva vulkanen Mount Bromo är alltså den vulkan som det ryker ur (senaste utbrottet var i juni 2004), medan Mount Semeru är vulkanen i bakgrunden och Mount Batok är berget längst fram. Även 3 676 meter höga Mount Semeru är aktiv och hade faktiskt ett litet utbrott under tiden vi satt här uppe. Rätt häftigt att se.

När vi suttit och beskådat utsikten en stund begav vi oss ned för berget igen, för att korsa Sea of Sands (där vi var vilse tidigare under morgonen). Nu var det dags att bestiga själva kratern! En lång trappa tog oss upp till toppen och sedan kunde man promenera däruppe på den smala kraterkanten – med brant sluttning ner till Sea of Sands på ena sidan och med brant sluttning ner i den rykande, mullrande kratern på andra sidan. Man fick se upp med var man satte fötterna.. :).

In English: This post is also from when we were still on Java, from our visit to Mount Bromo in Bromo Tengger Semeru National Park. What a site!

Our trip started in Yogyakarta, from where we took a train (again) to Probolinggo. We had read a few articles about how to proceed from here, in order to get to the right bus station for further traveling, and managed to find one of the yellow buses we had read about that took us right. Unfortunately it is very common that tourists are being dropped off at the wrong bus station and then have to pay extra for further transport.

The buses going to Cemoro Lawang, close to Mount Bromo, does not really have a schedule but leave as soon as they are full. We had read that if you arrive at the bus station later than 3 pm it is difficult to find a bus leaving the same day. However, we arrived at approximately 5 pm and got on a bus not long after that. Some of the people who were waiting at the bus station when we arrived had waited there all day, so that concern did not seem to be accurate. Since we were not sure beforehand if we could make it to Cemoro Lawang the same day or not, we had not booked any accommodation in the village. Lucky for us our driver offered us to

Java

Prambanan

Vi har ju lämnat Yogyakarta och Java för ganska längesedan nu men då vi hade dålig tillgång till wi-fi (och tid..) under tiden vi var där så har vi inte delat med oss av allt roligt vi hittade på. Här kommer därför ett inlägg som tar oss tillbaka drygt en vecka.

Vi besökte ju nämligen Prambanan, det största hinduistiska tempelområdet i Indonesien, under tiden vi var där. Från början bestod hela området av 240 individuella stentempel men med tiden har många förstörts, bland annat vid jordbävningar. Kvar står dock bland annat The Temple of Shiva, vilket är det största och mest utsmyckade av dem alla, The Temple of Vishnu och The Temple of Brahma. Restaureringar pågår men har man inte minst 70% originaldelar (tror vi det var) får man inte återuppbygga templen, så många kommer aldrig att resas igen.

Området öppnar för besökare från klockan 6.00 på morgonen och vi är ju vana vid tidiga mornar vid det här laget.. Strax innan öppning var vi så på plats och döm om vår förvåning när vi inser att vi är helt själva där. Inte en enda annan besökare så långt ögat kunde nå :).

In English: We left Yogyakarta and Java for quite some time ago now but because of poor access to wi-fi (and time) while being there, we have not yet told you about all the fun things we did there. Therefore, this post will take us back about a week. 

For example we visited Prambanan, the largest Hindu temple in Indonesia, while we were there. From the beginning the entire area consisted of 240 individual stone temples but over time many have been destroyed due to earthquakes. However. The Temple of Shiva, which is the largest and most beautiful of them all, the temple of Vishnu and the Temple of Brahma are still standing. Restorations are ongoing but if there are less original parts than 70% (we think it was) the temples are not allowed to be rebuilt. Lots of them will therefore never be built back up.

The temple area opens for visitors at 6 am and since we are used to early mornings by now, we decided to go there early. That turned out to be a very good decision because we were all alone there for quite some time :).